Skillingmarks resan

Många utav mina vänner fattar inte att jag vågar. Det gör jag inte häller. Jag tror på  andar som är döda men inte http://www.piratforlaget.se/data/pirat/files/image/images_2.jpgfå ro. Att de kanske inte kan släppa taget om sina materiella ting som de inte kan ta med efter döden, och därför blir det kvar och vacktar deras älskade saker eller någon när och kär de är orolig för.
Men hur skulle jag kunna släppa iväg mina älskade grabbar och min älskade pojkvän på en sån spännande resa utan att jag är där och "skyddar" dem. Jag vet att de flesta kanske skulle säga att jag är där och besvärar dem men men. Som ensam tjej i gänget bland 6 grabbar känner jag mig ändå väldigt trygg tråts att vi ska övernatta i ett hus sen 50-talet med massor av mystiska händelser och flera människor har avlidit där.
Vi kommer att starta resan den 20 agusti och bila ända upp till Skillingmark från Falkenberg. Själva resan är jag väldigt taggad för eftersom att det kommer att bli en härlig resa , då jag älskar att åka bilresor. Men planerna grabbarna ha på att reta upp dem gör mig lite små nervös. Om det verkligen finns dågot där så tror jag säkert på att vi kommer att se det men grabbarna menar på att det kanske är upplagd för att tjäna pengar på oss nyfikna människor. Men å andra sidan, tänk om jag tror och även ibland är rädd för något som inte ens finns? en bra fråga!

Vad tror ni? Jag skulle önska att de inte fanns något egentligen, men jag tro ju på att de finns. Jobbig kännsla, jagvet!

Det hela började med att Tim satt i vardagsrumet hemma hos mig och blädrade i en veckotidning som va en utav de tråkigaste i högen. Men han bara slog upp sidan och läste om Frammegården. Att det flyttade stenblockar villt och flera hade flytt mitt i natten. Flera medium har varit där och reportrar springer ut och in i huset. Och äntligen är det våran tur att springa in. Men jag hoppas att vi skall slippa springa ut med svansen under benen!

En annan grej som gör mig väldig trygg med resan är att Hallands Nyheter gör en repotage om oss och då har vi hen hel del vittne som läser tidningen att vi åkte ditt. jag tänkte mer på ifall vi inte kommer tillbaka. Bör jag passa på att göra en sista hällsning till alla nära och kära redan nu?

Intresserad ? Har hittat några rader om historian bakom husets mystiska spökeri. Här, Här!, HäR och Här.
Några lika galna som os som redan har besökt stället berättar: Här! och Här!
Ja det finns nästan hur mycket som hällst.

2010-06-27 | 16:58:26 | | 2 Kommentarer


Kommentarer från er söta läsare.


» Bloggaren Tilde!

Hej! Just nu har jag frågestund på min blogg.



Fråga hur mycket du vill:-)



Kram!

2010-06-27 // 17:03:52
» Karolina

Du är modig ! :D

2010-06-27 // 19:21:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback